fan

nu kommer allt tillbaka..

för snart två år sen var jag och familjen på liseberg, vi tvingade mamma att åka kållerado även fast hon inte ville.. vi alla barnen ville åka me mamma.. de e något spciellt ju.vi sätter oss i karusellen och den börjar röra sig. jag skrattar och säger nu kommer ni bli blöta, och mamma och angelica får panik.. dom ska inte bli blöta tänker dom.. så när de kommer vid ett vattenfall stannar karusellen till.. alla börjar flytta sig i karusellen och emelie reser sig upp...samtidigt som hon reser sig upp sätter "båten" igång igen.. hon faller ner i vattnet, vi hör henne riktigt hur hon kallar efter mamma, med gråten i halsen. mamma försöker sträcka sig efter henne menads jag utan att tänka mig för hur djupt där kunde va, vad som fanns i vattet allt möjligt hoppar efter henne, drar in henne till kanten så att nästa " båt" inte kör på henne, det var nära, och hade jag inte hoppat som jag gjorde, kan jag garendeta att båten hade tagit henne. jag brydde mig inte om att min fott blödde, jag brydde inte om att mina tigths var helt söder, jagbrydde mig inte om att min mobil låg i fick och förstördes, jag brydde mig bara om min lillasyster, som låg där ivattnet me tårar i ögonen och kallade efter hjälp.. jag älskar dig emelie.. och jag vet inte vad jag skulle gjort om den båten hade tagit dig.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article571078.ab