måndag 6 april 2009
23:59
Jag trodde aldrig livet var så svårt, jag trodde aldrig hjärtat var så hårt, i människor som älskade varann, jag trodde på att drömmen den var sann, nu står jag här och orkar inte mer. nu undrar jag om gud hör när jag ber, alla mina ord har tagit slut. det känns som allt mitt hopp har runnit ut, och alla mina tårar. vem kan älska mig och se, se mig som jag ärkan älska nu och här, för den jag är. och vem kan älska och förstå, när tiden börjat gå. att allting måste ordna sig, vem kan älska mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar